Typ 2-diabetes är en sjukdom som ofta sjuder i flera år utan att orsaka allvarliga symtom, vilket leder till en försenad diagnos tills komplikationer uppstår. Många personer med diabetes upplever skador på perifera nerver i benen, vilket leder till minskad känsel i fötterna och en ökad risk för diabetisk fot. Synproblem och diabetisk retinopati är också vanliga komplikationer. Typ 2-diabetes är ofta kopplat till kronisk njursjukdom och kronisk hjärtsvikt, vilket leder till höga komplikationer och dödlighet.
På senare tid har det funnits ett växande fokus på tidig diagnos och behandling av prediabetes, eftersom det avsevärt kan fördröja uppkomsten av typ 2-diabetes och förhindra komplikationer. Detta är särskilt viktigt eftersom fetma och stillasittande livsstil är primära riskfaktorer för sjukdomen. Det finns också oro för den ökande andelen fetma hos barn och ungdomar som leder till en ökning av fall av typ 2-diabetes vid en yngre ålder.
Det uppskattas att cirka 70 procent av fallen med typ 2-diabetes kan förebyggas eller försenas med en förändring i livsstil. Även en liten förlust av kroppsvikt kan ha en betydande inverkan på att förhindra uppkomst och progression av diabetes. Trots potentialen för att bromsa sjukdomsutvecklingen allokeras huvuddelen av hälsobudgetarna till behandling av diabetes och dess komplikationer.
Typ 2-diabetes, som representerar cirka 90 procent av diabetesfallen, kan ofta hanteras med livsstilsförändringar, mediciner och insulinterapi. Däremot är typ 1-diabetes ett autoimmunt tillstånd där bukspottkörteln slutar producera insulin, vilket leder till omedelbart beroende av insulinbehandling.
Regelbunden övervakning av blodsockernivåer, livsstilsförändringar och tidiga insatser är nyckeln till att förhindra uppkomsten av typ 2-diabetes. Det är viktigt att inte ignorera höga blodsockervärden, eftersom det kan tyda på att du är på väg att utveckla diabetes.
Tidig upptäckt av prediabetes och typ 2-diabetes är avgörande för att förebygga komplikationer, och att göra enkla livsstilsförändringar kan avsevärt påverka utvecklingen av sjukdomen.
