Säkerhetstjänsterna i Europa står just nu inför nya hot från terrorism, som är kopplat till konflikten mellan Israel och Hamas. Detta har lett till extremistattacker i Frankrike och Belgien. Sympatisörer från Islamiska staten (ISIS) har utfört dessa attacker, vilket lett till att säkerhetstjänstemän uttrycker oro över potentiella framtida attacker.
Sedan 2015 och 2016, när ISIS-terrorister tränade i Syrien, har hotbilden förändrats. Säkerhetstjänster är nu oroade över attacker av ensamvargar av individer utan stöd från organiserade terroristgrupper. Detta har gjort upptäckt och förebyggande svårare.
Säkerhetsåtgärderna har utökats för att skydda känsliga mål, särskilt judiska institutioner. Europeiska unionens länder har tilldelats medel för att skydda utsatta platser, inklusive platser för tillbedjan.
Det senaste mordet nära Eiffeltornet i Frankrike har väckt oro. Myndigheterna undersöker nu nya strategier för att stävja ytterligare attacker. Kommunikation genom krypterade appar som WhatsApp är en stor utmaning för brottsbekämpande myndigheter.
Även i Tyskland är terrorhotet på en förhöjd nivå. Spektrumet av potentiella angripare har ökat och inkluderar nu anhängare till Hamas och Hizbollah, pro-palestinska aktivister, turkiska extremister och militanta vänsterpartister. Ökningen av antisemitiska handlingar sedan den 7 oktober är oroande och olika incidenter har registrerats i Frankrike och Tyskland.
I Storbritannien har rapporterna om terrorism mer än fördubblats sedan den 7 oktober, och landet upplever en ökning av hatbrott mot både judar och muslimer. De senaste anklagelserna om terrorism efter att ha visat upp pro-Hamas-symboler vid en demonstration i London tyder på den växande oron relaterade till extremism.
Kort sagt, det europeiska säkerhetslandskapet står inför betydande utmaningar på grund av de senaste terrorhoten, och säkerhetstjänstemän arbetar för att ta itu med dessa problem genom att implementera strängare åtgärder.
