Dr. Engel diskuterar sjukhusets huvudfokus, som är att tillhandahålla omfattande medicinsk vård samt att få kontakt med familjen. Hon framhåller vikten av att ge patienterna en trygg och säker plats, särskilt eftersom de ofta har personliga berättelser om trauman och förluster. Sjukhuset arbetar för att bevara deras integritet och se till att de känner sig trygga. Varje patient har sitt eget rum inom avdelningen och det är avgörande att det finns lugn och trygghet där.
På det personliga planet har Dr Engel haft svårt att sova på sistone, och utnyttjar sin motståndskraft för att behålla fokus och se till att saker händer korrekt på sjukhuset. Hon nämner det stöd hon får från sin partner, familj, vänner, ledning och anställda. Sjukhuset tillhandahåller också individuella och gruppbehandlingar för sin personal som svar på de utmaningar de står inför.
Dr Eidit Segal, biträdande chef för sjukhuset, beskriver det speciella ögonblicket när de välkomnade thailändska arbetare och en filippinsk terapeut som återvänt från fångenskapen. Hon ser deras återkomst som en humanitär gest och en höjdpunkt under hennes tid på sjukhuset. Sjukhuset ger en känsla av hem för dessa utländska arbetare, erbjuder stöd och möter alla deras behov.
Dr. Segal minns ett speciellt ögonblick när de höll en sabbatsgudstjänst för att välkomna de bortförda från Hamas fångenskap. Hon beskriver det som ett ögonblick av spänning och transcendens, där hon insåg att de verkligen räddade själar. Denna handling av vänlighet och stöd från sjukhuspersonalen har haft en betydande inverkan på dessa individers liv.
