Inbördeskonflikter i Myanmar leder till ekonomisk turbulens med handel och försörjning i fara

Inbördeskonflikter i Myanmar leder till ekonomisk turbulens med handel och försörjning i fara

Myanmar, som en gång ansågs vara en välmående framväxande ekonomi, står nu inför utmaningar när det gäller att återfå fart eftersom ett pågående inbördeskrig stör handel och försörjning. Enligt en rapport som publicerades av Världsbankens ekonomer på onsdagen växte landets ekonomi i en trög 1% årlig takt under året som slutade i mars, långsammare än tidigare väntat. Det förutspås att en liknande tillväxttakt kommer att fortsätta under innevarande räkenskapsår. Rapporten visar också att ungefär en tredjedel av landets befolkning lever i fattigdom och att ekonomin är cirka 10 % mindre än den var före pandemin. Undersökningen som genomfördes i april av Världsbanken visar att det har skett liten eller ingen förbättring av den ekonomiska aktiviteten under de senaste sex månaderna.

Prodemokratiska gerillasoldater och väpnade styrkor från etniska minoritetsgrupper har varit engagerade i strider med den myanmariska militären sedan störtandet av den valda regeringen i Aung San Suu Kyi i början av 2021. Militären, som står inför ökande press från motståndsstyrkor, har upplevt ett slagfält utan motstycke nederlag under de senaste månaderna, vilket ytterligare förvärrat situationen. Rapporten konstaterar att de ekonomiska utsikterna är fortsatt svaga, med begränsad lättnad som förväntas för Myanmars hushåll på kort till medellång sikt. Affärsmiljön fortsätter att hämmas av konflikter, störningar i handel och logistik, makroekonomisk instabilitet, osäkerhet i lagstiftningen och strömavbrott.

Den väpnade konflikten har resulterat i att mer än 3 miljoner människor har fördrivits från sina hem över hela Myanmar, samtidigt som värdet på landets valuta, kyat, har minskat avsevärt, vilket leder till brist på importerade varor. En tredjedel av fabrikerna som undersöktes av Världsbanken rapporterade att de står inför elavbrott, vilket ytterligare påverkar produktiviteten. Före det militära maktövertagandet spelade klädesfabriker en avgörande roll för att skapa jobb, särskilt för unga kvinnor, och generera exportintäkter till ekonomin. Men med globala varumärken som drar sig tillbaka från landet, har tillverkningsexporten minskat med nästan 20 % under halvåret fram till mars. Rapporten framhåller att bristen på arbetskraft har förvärrats på grund av de militära härskarnas utökade värnpliktsinsatser, vilket fick arbetare att söka jobb utomlands eller på landsbygden.

Lämna ett svar