Medlemsstaterna genomför nya sanktioner som svar på Islamiska republikens attack mot Israel, särskilt med fokus på tillverkning av raketer och drönare. Bryssel är dock tveksam till att införa de strängaste åtgärderna. Trots många internationella straffåtgärder mot Iran, fortsätter regimen att engagera sig i problematiska beteenden som att utveckla ett militärt kärnkraftsprogram, leverera vapen till terroristgrupper och förtrycka dess befolkning.
EU har tidigare infört sanktioner mot Iran och planerar att införa ytterligare åtgärder som svar på det senaste våldet mot Israel. Fokus kommer att ligga på att begränsa exporten av komponenter som används i militär missilproduktion från EU till Iran, särskilt relaterade till drönare och missiler. Europeiska rådet gav inga specifika detaljer men erkände behovet av åtgärder.
Medan vissa europeiska ledare förespråkar att den iranska revolutionsgardet ska klassas som en terroristorganisation, är andra mer försiktiga. Det råder splittring bland medlemsländerna i denna fråga, med juridiska farhågor och förhoppningar om diplomatiska förhandlingar som spelar en roll i beslutsfattandet. EU kräver återhållsamhet från både Israel och Iran för att förhindra ytterligare upptrappning av spänningarna i regionen.
Den israeliska regeringen har avvisat krav på återhållsamhet och har åtagit sig att försvara sig mot attacker. Premiärminister Benjamin Netanyahu betonade Israels rätt till självförsvar och oberoende i beslutsfattandet. Situationen är fortfarande komplex och kräver noggrant övervägande av diplomatiska och säkerhetsmässiga konsekvenser.
