Saltkupolklustret i Zagros-området i Iran bildades för miljoner år sedan och är känt för sin unika mångfald, form, bildning och utvecklingsprocess. Detta geologiska fenomen kan spåras tillbaka till en tid då Persiska viken täckte ett mycket större område och lämnade efter sig enorma mängder salt när vattnet avdunstade och drog sig tillbaka. Saltlagren täcktes sedan av sediment som sköljdes ner från bergen av regnvatten, vilket fick saltet att stiga upp genom klipporna på grund av tryck. Denna process ledde till bildandet av saltkupoler och ibland saltglaciärer i regionen.
Zagrosbergen, där många av dessa saltstrukturer finns, bildades på grund av kollisionen mellan den arabiska plattan och den eurasiska plattan, vilket skapade de perfekta förutsättningarna för saltkupoler att dyka upp. UNESCO betraktar denna plats som en potentiell världsarvsplats på grund av saltkupolklustrets unika och betydelse. Bara i den södra delen av Zagros-området finns över 130 saltkupoler, tillsammans med saltgrottor, saltglaciärer, saltdalar, karstsänkor och saltkällor.
Det finns dock en oro för att framtida oljeprospekteringsaktiviteter i området kan utgöra en risk för saltkupolklustret. Saltkupoler är ofta förknippade med att fånga petroleum under andra lager av berg, vilket gör dem till ett potentiellt mål för oljeutvinning. Länder som USA, Mexiko, Nordsjön, Tyskland och Rumänien har exploaterat saltkupoler för olja i många år, och Irans saltkupolkluster kan möta liknande hot i framtiden. De unika geologiska egenskaperna och den biologiska mångfalden hos saltkupolklustret i Iran gör det till en värdefull plats som behöver skyddas och bevaras.
