Förra veckan slutförde EU-parlamentet sin ståndpunkt om EU:s budgetförhandlingar som kommer att omfatta åren 2021-2027. EU-kommissionen har föreslagit en ökning med 66 miljarder euro jämfört med den tidigare budgeten. Merparten av denna ökning skulle gå till Ukraina, men förslaget inkluderar också STEP-programmet på 10 miljarder euro. Även om parlamentet stöder förslaget, skulle de vilja ha ytterligare 10 miljarder euro. Däremot har rådet som företräder medlemsländerna ännu inte tagit ställning och kommer att diskutera frågan under de kommande månaderna.
Finland har uttryckt en negativ inställning till att höja EU:s budget och medlemsavgifter. Deras nuvarande inställning är att de inte stöder nya finansiella instrument och anser att ytterligare finansiering bör skaffas genom besparingar från andra områden. EU för just nu diskussioner om den inre marknaden, som är relaterad till STEP-programmet.
Tidigare har det pågått en debatt om hur man ska svara på det betydande amerikanska klimatstödspaketet till IRA, som befarades locka gröna omställningsinvesteringar till Amerika. Som ett svar skapades Strategic Technologies Framework for Europe (STEP). Det har dock inte kommit något större kollektivpaket och större medlemsländer har fortsatt sina egna stödtävlingar. Till exempel gick tyska och amerikanska chiptillverkaren Intel med på en produktionsanläggning på 30 miljarder euro i Östtyskland, där den tyska staten ger upp till 10 miljarder euro i stöd.
Det har funnits oro för att statliga subventioner skapar ojämlikhet på den inre marknaden, eftersom mindre länder inte kan konkurrera om subventioner. Dessutom kan effekten av statliga subventioner på industrijobben bli mindre än väntat. Trots dessa farhågor har det inte skett någon betydande överföring av europeisk industri till USA i jakten på subventioner. Det beror bland annat på att EU har egna program, som Green Deal, som fokuserar på den gröna omställningen.
Medan offentliga subventioner kan skapa jobb har tankesmedjan Bruegel räknat ut att kostnaden per jobb på den tyska produktionsanläggningen är cirka tre miljoner euro. Dessutom studerar EU för närvarande hur man kan förbättra konkurrenskraften och den inre marknaden. Finland och näringslivet förespråkar att den inre marknadens funktion förbättras genom att avlägsna handelshinder, utnyttja handelspolitiken och stärka teknik- och kunskapskapitalet.
Sammantaget är supportkonkurrens dyr och fördelarna är inte garanterade. Det är viktigt att använda skattebetalarnas resurser klokt.
